110403

Jag har ju inte skrivit nu på ett par dagar, det beror mest på att jag har haft fullt upp och faktiskt inte hunnit. I fredags var vi en runda på sjukhuset och jag gjorde en intervju. Sen gick vi hem för att plugga, men all min motivation var som bortblåst. Allt kändes hopplöst och det jag allra helst ville var att lägga mig ner och ge upp. Det jag gjorde var att följa med Carro och Johanna på en shoppingtur. Tro det eller ej men jag hittade massa saker. Okej inga skor, men det har jag gett upp. Men några fina klänningar och ett par shorts, vilket var den största överraskningen. Under shoppingturen sprack äntligen det förbaskade molntäcket som täckt Da Nanag i nästan 2 veckor upp och vi fick se blå himmel. Lyckan var total! Jag kan säga att jag inte visste hur nere jag var på grund av vädret förrän det blev bättre. Så efter shopping och lite värme som kom med uppsprickandet så mådde jag kanon!
Blev lite av en modeblogg... Men detta är lite av mina inköp. Gjorde av med runt 2 miljoner i fredags.

Kvällen fortsatte med middag med kött på en av favoritresturangerna. Att avsluta kvällen där kändes tråkigt eftersom vi klätt upp oss i de nya kläderna. Så vi gick vidare först till ett ställe med sjukt god glass med kaffe och sen vidare till vårt numera stammishak Bamboo Bar. Där träffade vi på ett gäng trevliga engelsmän som visserligen pratade en helt obegriplig dialekt, men efter våra veckor med Vietnamesisk engelska så gick det rätt bra att förstå varandra. Dessa engelsmän tog med oss till en nattklubb som verkligen inte var något alls som hemma. För det första var musik så hög så håren på armarna vibrerade. Sen var det en liten annan detalj... I mitten av klubben fanns ett podium med två stripparpålar, med strippor/dansöser. Jag vill poängtera att detta var en vanlig klubb och ingen porrklubb vi hamnat på utan det är helt enkelt så man festar här. Kan först varför de vietnamesiska killarna anser att tjejer som går på klubbar och festar är slampor. Kvällen avslutades med den dyraste ölen hittills på den här resan. En fesljummen Heiniken för cirka 23 SEK och sedan promenad hem åt.
Johanna och Carro på Bamboo bar
Jag på stripp/nattklubben

Igår morse så steg vi upp tidigt för att gå till gymmet. Det var nog inte det bästa för min förkylning, men så gött att få röra på musklerna. Sen cyklade vi till ett nytt ställe som vi hört talas om. Det är en restaurang som drivs av döva och all vinst går till döva. Det är en västerlänning som startat detta. Så frukosten var helt fantastisk! Jag fick äntligen min potatis! Visserligen i stekt form som inte är en favorit, men gott ändå. Efter en frukost som höll mig mätt resten av dagen begav vi oss till stranden för att bränna lite. Sjuuuukt härligt!
Min härliga frukost!

På eftermiddagen pratade jag med farmor på skype. Det var verkligen helt underbart att få höra hennes röst igen. Som jag saknar den kvinnan! Efter detta härliga samtal åt vi middag och efterrätt på nästan samma sätt som i fredags och vi gick även till Bamboo som tidigare. Men den här gången mötte vi en av killarna som jobbade på den döva restaurangen. Han är nog den mest sociala vietnames jag träffat hittills och genom en massa kroppsspråk (han skulle äga på charader) och en del skrivande på mobilen höll vi en lång konversation. Synd att det teckenspråk jag lärt mig inte funkade alls i detta sammanhang då det skillde sig ungefär lika mycket som svenska och vietnamesiska.

Idag är det frukost på samma ställe som gäller och sedan ska vi ge oss ut på en cykeltur för att ta oss till en stor buddsh-staty som vi kan se från stranden. Får se hur himla om ögat lurar oss eller om det bara är ett par kilometer bort. Sen är det nog stranden som gäller idag med.