110329

Idag så var det då dags för nytt sjukhus. Skillnaderna var stora. Det är mycket närmare, större, nyare och fullt av arbetsterapeuter som jag kan intervjua! Rummet där arbetsterapeuterna håller till är enormt (som en gympasal i Sverige typ). Alla patienter tränar samtidigt och det är ett himla liv och rörelse när alla var igång. Det kändes verkligen häftigt att komma in i rummet och se all aktivitet som genomfördes. Jag fick ju massa tid att se detta då Viktor och Rebeckas intervjuer drog igång direkt. Eftersom vi bara har en tolk tillsammans så fick jag klara mig själv.

Jag lullade runt på arbetsterapin ett tag och kikade. Men det var ingen som tog sig an mig, antagligen för att de inte pratade engelska. Så jag gick mest runt och log mot alla patienter. Jag har nog aldrig lett (heter det så?) så mycket som jag gjort under min tid i Vietnam. Det är liksom ett så bra sätt att hälsa, visa respekt och gemenskap på. När jag hängt en stund på arbetsterapin så gick jag och kikade på barnrehabiliteringen, men då hade de slutat för lunch så det var bara en jätteledsen flicka och hennes pappa kvar som jag inte ville störa. Så jag satt mig helt enkelt på en stol för att vänta ut Viktor och Rebeckas intervjuer. Då kom plötsligt en läkare fram och började prata med mig. Han pratade jättebra engelska och jag kunde för första gången på länge sätt ihop meningar och berätta saker och han förstod! Så vi satt i ungefär en halvtimme och jämförde länder och utbildningar.

Efter lunch så blev det pluggande på vårt stammisfik. Jag fick en hel del gjort och känner mig nöjd. Men jag har fått i halsen så det blev inget av gympasset som jag tänkt mig. Gick istället en runda på stan med Carro och Johanna. Jag hittade faktiskt en tröja och en skjorta. Det som är bra med skjortorna här är att om man går upp i storlek så blir de inte bredare utan bara lite längre så hittade faktiskt en som passade. Men det var i en av de dyrare affärerna så fick betala cirka 70 SEK för den...

När jag kom hem fick jag en härlig överraskning! Hotellet hade satt in en skohylla till mig. Antar att städerskorna tröttnat på att lyfta på alla skor och städa under dem. För alla andra i Camp Sweden hade med fått hyllor. Kvällen avslutades med födelsedagsfirande idag med. Men idag var den Linnéa som fyllde år. Detta firades med mat på restaurangen Mr. Pizza och med tårta så klart.
Dagens överraskning, tänk att jag kunde bli så glad för så lite

Imorgon hoppas jag på att få några av mina intervjuer gjorda. Men tyvärr kommer det nog bli en massa dötid. Får ta med en bok och läsa om min snälla läkare inte kommer förbi imorgon med.