torsdag 10 mars 2011

110310

Idag var det dags för introduktion av sjukhuset som vi ska ha praktik på. Dr Khanh kom och hämtade oss 10 minuter före utsatt tid, vilket förvånade oss eftersom alla andra vietnameser vi haft att göra med alltid kommit för sent. Dr Khanh körde oss till sjukhuset som visade sig vara ett litet, gammalt och rätt slitet sjukhus. Men patienter och anställda verkade trivas och det var god stämning. Vi kom överens om att vi ska ha praktik och möjlighet att göra våra intervjuer nu under en månad. Dessutom verkade det som om både jag, Viktor och Rebecka kommer kunna hitta personer att intervjua. Så mötet idag kändes som en framgång och det ska bli spännande att få komma till praktiken på måndag.
Sjukhuset där vi kommer hålla till

Efter mötet på sjukhuset så körde Dr Khanh oss på en liten guidad tur längs strandremsan i Da Nang. Det visade sig att de bygger hur många hotellkomplex och resorter som helst längs stranden. Det är inga dåliga byggen utan många av de hotell vi såg var femstjärniga. De har till och med byggt ett kasino i hopp om att dra turister från Hanoi och övriga världen. Tänk om man skulle ta och investera i en lägenhet på en av resorterna och sedan sälja den dyrt om några år, för jag tror stenhårt på att Da Nang kommer vara ett semesterparadis om bara några år. Vi avslutade turen med ett stop på den offentliga stranden som vi brukar hålla till på (China beach). Dr Khanh berättad att det var här som Amerikanarna landsteg när de skulle inta Da Nang. Jag vet att Dr Khanh är gammal nog att ha varit med i kriget. Men jag vågar inte fråga om det fast jag är supernyfiken. Svårt att veta hur känsligt det är.

När vi kom tillbaka till hotellet bestämde vi oss för lunch och medans vi åt såg vi att himlen sprack upp så vi gick upp på hotellets tak för att kolla läget och tar lite foton. Sen chansade vi och cyklade till stranden. Chansningen visade sig vara bra för vi fick i alla fall två soltimmar med lite skön slappläsning.
Jag hade tänkt lägga upp många fler bilder. Men internet strular så det får bli så här. Imorgon är det min födelsedag så då kan väl vad som helst hända i det här landet...

Inga kommentarer: