091021

Oj, va jag skriver ofta här nu för tiden. Är ju inte så social just nu, så jag får väl prata av mig här. Detta inlägget kommer att handla just om det osociala. Idag var vi i skolan och övade på kroppens ben, jag stod och pekade ut de olika benen på ett skelett och helt plötsligt kände jag hur kramsugen jag var. Och i brist på annan person, så kramade jag skelettet. Okej det var ingen jätteskön känsla med alla hårda ben, men det var bättre än inget. Detta betyder inte att jag är totalt desperat efter en pojkvän. Men det skulle inte vara helt fel att ha någon som man kan krama, som kan klia mig på ryggen och rensa mitt avlopp i duschen. Så nu vet ni att nästa person som kommer och hälsar på kommer att få tusen kramar, kommer dessutom att få klia mig på ryggen och den stora äran att rensa mitt avlopp...