090818

Då tog sommaren med ett ryck slut. L-H ringde igår och sa att vi åker upp till Jönköping på torsdag. Det var lite tidigare än jag tänkt och nu blir allt ett kaos av saker som ska fixas och känslor som jag tryck undan. Igår packade jag ihop alla mina kläder och man kan återigen se golvet på mitt rum. Idag måste jag tvätta och städa och fundera ut om jag hinner säga hej då till min kära vänner. Jag gillar verkligen min lägenhet och det känns utmanade med en ny termin i Jönköping. men jag har ju precis vant mig vid att ha alla nära och kära just nära. Nu ska jag resa i från dem och nästa gång jag åker hem så är inte många kvar för de ska på olika håll.

Jag börjar bli som Franz, sentimental... Jag förstår mycket väl att allt ändras med tiden, men det säger inte att jag tycker att det är lätt. Att hålla kontakten med vänner är svårt, ibland tycker jag att jag har bättre kontakt med Vicki i USA än vissa andra gamla vänner som finns kvar i min omgivning. Jag får för mig att när jag åker upp till Jönköping så förändras inget här hemma, så när jag kommer hem igen förväntar jag mig att alla ska vara kvar och bete sig som vanligt. Men jag får väl ta tjuren vid hornen och ta tag i mitt liv, det spelar ju ingen roll om jag gör det 3 dagar tidigare än beräknat.